lördag 30 januari 2016

Politiken måste stå tillbaka för föreningslivet och familjen

Jag kommer att avsäga mina poster i politiken eftersom föreningslivet kommer att bli en större del i mitt liv. Därmed hoppas jag också att kunna vara mer med min familj. Jag kommer fortfarande att vara aktiv inom partiet och försöka hänga med men inte gå på en massa möten. Det är viktigt att man inte tar för mycket.

Det innebär inte att jag kommer sluta vara medmänniska. Det är märkligt att det är så många människor som säger att andra inte är lika mycket värda. Vi måste se att ALLA är lika mycket värda oavsett kön, etnicitet, sexualitet hudfärg eller funktionshinder.

Det är lätt att förstå människors värde om man har varit nära döden flera gånger. Vi kan alla diskutera levnadssätt och kultur men det kommer ner till att vi har två lungor som andas. Det är svårt att andas under vattnet.

Det är viktigt att vi är aktiva medborgare istället för baksätesförare som tycker att andra svänger åt fel håll. Just nu kommer jag att behöva min energi till annat ett tag, men jag kan tänka mig att komma tillbaka på annan plats som kommunpolitiker. Det är både lärorikt och jag har lärt känna massor av människor.

En sak har jag dessutom lärt mig att vi kan gilla varandra som människor även om vi har olika uppfattning. Även om man för gud inte förstår den andras åsikt. Det är demokrati.

fredag 1 januari 2016

Inleder 2016 med över 100 000 besök

Det är trevligt att jag har så många som läser på min blogg och det handlar givetvis om andra som är i samma situation som jag med stroke eller SLE. Det är dock säkert en del som läser min blogg av helt sndra skäl och alla är välkomna att läsa den. Jag har heller inga begränsningar om vad jag skriver om. Det handlar om mitt liv och mina intressen.

Mina drivkrafter och motivation till att skriva är oftast helt enkla och att jag brinner för att dela med mig av min vardag vare sig den är högst personlig eller global. Jag skriver när jag får lust eller om det är något som jag helt enkelt bara måste komma ihåg.

Att blogga handlar mer om att göra noteringar om olika saker och försöka reda ut för andra eller för sig själv vad man egentligen har för tankar. Det handlar mer om att vi blir vad vi tänker snarare än att vi är vad vi tänker. Om våra resonemang saknar empati så kommer snart våra tankar också att sakna empati. Hjärnan är plastisk.